Second semester
Jag tänkte jag skulle berätta lite om skolan igen, nu när vi har kommit in i the second semester. Ämnen är ungefär detsamma, förutom att vi inte längre har vocal production utan istället har vi styled och teaterhistoria. Men låt oss börja från början.
Acting: Vår lärare i detta är Beverly Leech, hon har bara varit på skolan i ca ett år men hon är helt fantastisk. Hon är lite yngre och lite mer aktiv än vad Miss Bohannon var haha, men sen är Miss Bohannon också dubbelt så gammal som hon är skulle jag tro. Just nu håller vi på med mycket improvisation och mycket beskrivande övningar ex. man ska gå upp en och en och beskriva en "natur-bild" man ser ex. havet eller en skog osv. Det är mest för att vi ska träna upp vår fantasi och vår förmåga att sätta oss in i miljöer och platser även om vi egentligen inte är där. Nästa vecka börjar vi med våra scener, jag är med Demitrius och vi ska göra en scen från The whoolgaterer eller Dagdrömmaren som det skulle bli på svenska. Demitrius är grym så jag är glad att jag är med honom. Min karaktär är skum, jag vet inte hur jag ska beskriva henne. Hon bor ensam i en skitig lägenhet, har inga vänner direkt, är lite halvt mentalt rubbad. Det kommer i alla fall bli intressant och vi får se hur det går. Btw, denna terminen är acting inriktat på komedi vilket jag ser fram emot!
Voice and Speech: Vi har Brenda Beck igen tack och lov för hon är amazing! Det enda är väl att hon alltid går över tiden på våra lektioner, när den människan väl börjat prata är det omöjligt för henne att sluta.. Jag förstår inte! Hon är som en uppslagsbok, så otroligt intelligent och hon vet allting om allting. I alla fall, just nu håller vi på med monologer från Shakespeare pjäser. Jag gör en från The Comedy OF Errors och min karaktär är Adriana. Jag förstår inte ett enda ord i monolgen, och att den är på engelska gör det hela mycket bättre.. Ni vet väl själva hur det Shakesperianska språket låter. "Ay, ay, Antipholus, look strange and frown; some other mistress hath thy sweet aspects" Där där kära läsare, är första raden i min monolog. Men I don't mind, jag älskar Shakepeares pjäser och språket också så jag ser faktiskt bara fram emot det. Och ja, vi tränar fortfarande det fonetiska språket, vilket innebär att man skriver symboler för hur ordet ska uttalas om det makes any sense? Det är som ett helt nytt alfabet vi fick lära oss första terminen.
Movement: Där har vi Mark Knowles, regissören för vår examenspjäs. Vårt andra alternativ när det gäller lärare var Miss Nichols, och jag är så glad att vi slapp henne. Jag har aldrig träffat människan men det går rykten.. alla på skolan är rädda för henne, och vad jag hör är hon är världens strängaste lärare. Människor jämför henne med en kvinnlig Hitler, och hon verkar verkligen vara riktigt elak. Hennes klass förra terminen tvingades göra 100 armhävningar, i rad! Och missade man ett steg kunde hon skrika de mest sjuka svärorden till en, vilket följdes av att hon rusade ut ur klassrummet. Jag minns att Mr Hart en lektion försökte förklara varför hon var som hon var, han sa något om att hon blivit tränad i europeiska dansskolor och att lärarna helt enkelt var så stränga där och att hon inte visste något annat sätt att undervisa på. Jag tror att det där bara är bullshit, människan har säkert ett jättehemskt liv och måste väl ta ut sin ilska på något sätt. Men nog prat om henne, jag har inte ens henne, så jag borde inte ens bry mig. Just nu lär vi oss valsen och nästa onsdag har vi vår uppvisning. Förhoppningsvis har min balklänning kommit tills dess, för jag planerar att ha den på mig. Vi gör nämligen en vals från 1800-talet.
Styles: Karen Hensel är vår lärare i detta ämne, just nu är hon med i drama serien "The Young and the restless", vet inte om den har ett svenskt namn. Anyway, hon är damen i rullstol om ni känner för att kolla upp det. Detta ämnet är väldigt mycket improvisation och mer inriktat på film än just teater.
Teaterhistoria: Karen Hensel once again. Här studerar vi Romersk och Grekisk teater och framför även romerska och grekiska gamla pjäser som Oidipus till exempel.
Miss Hensel Miss Leech
En märklig sak hände idag, vi improviserade hemlösa människor i acting idag. Det är inget märkligt med det, men när vi var påväg hem stannade vi till vid ett rödljus. Denna kvällen stod där en hemlös man, och han hade en skylt, på skylten stod där "Please help and love one another". Jag vet att hemlösa ständigt lurar människor till att ge de pengar, men det sorliga är ju att det funkar, jag blev riktigt rörd. Jag tittade på hans skylt en stund sen tittade jag upp på honom, jag såg att han tittade tillbaka och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag log åt honom. Och han log tillbaka, sådär bara, han gick inte fram till bilen eller försökte be om pengar eller något liknande. Han bara stod där och log åt mig. Det är otroligt hur mycket människor kan påverka en, den här hemlösa gamla mannen fick mig att känna mig så glad och lycklig bara genom att ge mig ett leende, bara ett leende. Tänk på det alihopa, hur mycket ett leende kan betyda, även från en gammal smutsig uteliggare.
Kommentarer
Trackback
